Nyheter

Noteringar

Kontakt:

info@romskadelegationen.se

Tel: 08-615 83 56

Delaktighet

Socialt medborgarskap

Romer måste delta i kunskapsbildandet om sig själva men då de saknar skoltraditioner, måste nya utbildningsvägar skapas för att stärka det romska institutionella bygget. Detta i sin tur ökar deras delaktighet i det svenska samhället.

Romer, eller zigenare som de tidigare kallats, utgörs av omkring 15 miljoner människor inom EU varav över 100 000 lever i Sverige. Romer är ingen homogen grupp utan består av olika grupper, som de finska, svenska, resande, utomnordiska och de nyanlända romerna med delvis olika kulturer,historia och språkligt olika dialekter. Romernas historia präglas av marginalisering och utanförskap. Enligt utlänningslagen från 1914 var romerna inte önskvärda i landet och de som ändå var här fick inte bo längre än tre veckor på samma ställe. Romska barn kunde inte gå i skola. Det var ju omöjligt att få någon kontinuitet i skolgången eftersom man var tvungen att vandra från kommun till kommun.

Först 1965 ändrades lagstiftningen så att romer fick rätt att läsa på grundskola och rätt till fast boende. Följderna går att utläsa i dagens skolsituation eftersom den romska gruppen saknar skoltraditionerna. 1996 gick bara en procent romska barn ur grundskolan med fullständiga betyg. Romerna är också överrepresenterade när det gäller arbetslöshet, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. 1999 fick romerna en officiell minoritetsstatus och år 2000 blev romanés (romani chib, romani) ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk.

Den marginaliserade position i det svenska samhället som de flesta romer tvingas leva i utgörs av ett sammansatt växelspel mellan det svenska samhällets utstötningsmekanismer och romernas försök att skydda sig med att träda åt sidan och isolera sig. Romerna har tills för en generation sedan varit förhindrade att delta i den etablerande skolans utbildningsvägar. Inte sällan har skolan och olika utbildningsinsatser av romerna själva betraktats som kontrollförsök från det svenska samhällets sida. Integrationsförsöken har setts som inblandning i de egna angelägenheterna. Romerna har upplevt att de inte tillfrågats eller kommit till tals utan att samtalet har varit helt på det svenska samhällets villkor.

Frågor som gäller arbete, bostad och yrkesval måste ses i den komplicerade väv som spunnits mellan romerna och det svenska samhället. Utanförskapet från romernas sida är inte ett aktivt självvalt utanförskap utan präglas av den sociala konstruktion som de tvingats leva i. För att ändra på strukturen och villkoren måste man gå till botten med de aktuella problemen och låta de frigörande processerna utgå från romerna själva eller för att travestera Karl Marx. ”… måste vara deras eget verk.” Tolkningsföreträde Romerna har blivit ställda utanför samhällsgemenskapen i det svenska samhället inte minst i den politiska diskussionen och vid olika åtgärdspaket som satts in mot den romska gruppen.

Den forskning som bedrivits har till exempel oftast varit en forskning för och på romer inte med romer. Romerna själva har inte tagit aktiv del i vare sig forskningsinriktning, forskningsuppläggning eller diskussion om forskningsresultat.

En satsning på romers självorganisering och maktskapande innebär i sin förlängning en fördjupning av demokratin. Vi anser att demokratins kärna finns att söka i människors intresse för gemenskap och samarbete bortom isolering och utanförskap. Det är vår bestämda uppfattning att romers egna autonoma organisationer bättre kan skapa förutsättningar för en fördjupad demokrati. Problem runt delaktighet, demokrati och alternativ organisering av social verksamhet kommer med säkerhet att bli omfattande i framtiden. I praktiken kommer detta förhoppningsvis att innebära en insikt om att samhällets sociala verksamheter, exempelvis skola, arbetsförmedling och socialtjänst måste förnyas för att kunna motsvara medborgarnas krav och behov. I diskussionen runt social förändring råder en viss ensidighet i att integrera olika grupper människor, exempelvis romer, som på olika sätt upplevs stå utanför samhällets befintliga institutioner och strukturer. Integrationen (eller kanske bättre uttryckt inkluderingen) borde i stället koncentreras till sådana aktuella krav och behov som befolkningen – eller grupper av människor – har, inte minst när det gäller utbildning- och arbetsmarknads - frågor. Otraditionella lösningar på utbildningsfrågor och hur man skapar nya arbetstillfällen bör övervägas. Uttrycket det svenska folkhemmet, såsom det myntades av Per Albin Hansson, har i dag tappat mycket av sin utopiska lyskraft. Segregationen i samhället, exempelvis romers utanförskap, leder inte tankarna i traditionella folkhemsbanor. Idén om ett nytt folkhem som tar dagens viktiga integrationsfrågor på allvar är i högsta grad aktuell. Det politiska medborgarskapet, det vill säga allmän rösträtt med mera, är inte tillräckligt för att ge demokratin ett tilltalande innehåll för marginaliserade grupper av människor. Det måste kompletteras med kravet på sociala rättigheter som skyddar individerna mot det moderna samhällets risker och problem, något som man skulle kunna kalla ett ”socialt medborgarskap”.Integrationsdiskussionen och demokratifrågorna handlar i grunden om hur den samhälleliga arbetsfördelningen regleras och hur var och en på ett rimligt sätt kan uppfatta sig som en aktiv deltagare i ett samhälleligt samarbete. Detta resonemang stöder sig på tankar som utvecklats av den amerikanske filosofen John Dewey. Hans tes är att verklig demokrati kräver samverkan i det löpande arbetet. Det demokratiska talet och de demokratiska principerna måste ha en motsvarighet i den praktiska iscensättningen av samhället. Han förordar en kooperativ samverkansform. Varje vuxen samhällsmedlem borde få chansen att samverka i en ny arbetsgemenskap. För Dewey är demokratin inte bara Romska elever diskuterar framtida teknikutveckling på vuxenskolan i Malmö. Det svenska folkhemmet … har i dag tappat mycket av sin utopiska lyskraft. Segregationen i samhället, exempelvis romers utanförskap, leder inte tankarna i traditionella folkhemsbanor.

Den brist på förståelse för romernas situation som präglat Sverige måste romerna själva ge en motbild till. Romer måste själva delta i kunskapsbildandet om romer i Sverige och annorstädes. Forskning och dokumentation av romers verksamhet och positioner måste på ett annat sätt än nu påverkas av autonoma romska aktörers arbete. Syftet med organisationen är att försöka tillgodose behovet av ökade kunskaper om romer och om de sociala processerna som format relationen mellan romer och majoritetssamhället. Den övergripande målsättningen är att höja statusen av ett länge försummat område där vi vill bidra till en ökad medvetenhet kring de problem och utmaningar som finns då det gäller minoriteten romer. Ambitioner på lite längre sikt är att upprätta ett fristående forskningsinstitut med egna lokaler, bibliotek och studieplatser. Denna organisation och andra liknande organisationer kan hjälpa romerna att bygga upp en kunskapsbas, som är viktig för att kunna flytta fram romernas positioner i det svenska samhället. Planerna på att försöka bygga upp en autonom romskorganisation föddes av romska aktörer i samband med en inventering av romers situation i Sverige I detta arbete betonades begrepp som social demokrati och samverkansdemokrati. Begrepp som har sina rötter i den amerikanske filosofen Deweys begreppsapparat. Inkludering handlar om att finna vägar till ett delaktighet samarbete mellan minoritetsgruppen romer och det svenska storsamhället. Romerna har aldrig kunnat formulera sig som en motpart, utan alla initiativ har varit på det svenska storsamhällets villkor. De romska grupperna och centralorganisationerna måste givetvis också kunna enas om gemensamma strategier. Annars omöjliggörs också integrationen – eller kanske bättre uttryckt inkluderingen. Det som för landets andra minoriteter är självklarheter som till exempel egna förskolor och skolor är inte lika självklara när vi diskuterar minoriteten romer. Det är viktigt att poängtera att vår avsikt inte är att ställa olika grupper emot varandra utan lyfta de komplexa problemställningarna. Olika förutsättningar Men den samiska populationen är mycket mindre än den romska till antalet individer, däremot inte resursmässigt. Samerna har sin egna speciella sameskolstyrelse och ting där samernas intressen lyfts fram. Även den finska gruppen i Sverige har andra förutsättningar. Visserligen har denna erkända minoritet inte några egna ting eller skolstyrelser, dock flera egna friskolor och folkhögskolor i landet. Sverigefinnarna har en generellt bättre tillgång till bra samhällsservice vad gäller exempelvis översättning av samhällsinformation så att gruppen ska kunna tillgodogöra sig informationen på sitt modersmål. I stället för segregering har detta lett till en ökad grad av integrering – enligt en studie som Centrum for multietnisk forskning i Uppsala publicerat 2003. ”Skolmiljön i Sverige är inte anpassad för gruppen romer” citatet är hämtat från H-I Roth, i Tidskriften Impuls 2003. Tydligare kan det inte sägas: romska ungdomar misslyckas i skolan medan lärarna inte förstår föräldrarna och en dialog saknas mellan hem och skola. Det problem som framskymtar är lärarnas oförmåga att se sin egen roll i de problem som uppstår. En viktig väg för skolan och pedagogiken måste därför vara att skapa förutsättningar för romer och andra minoritetsgrupper till ett aktivt byggande av framtidens skolor. Det kan vara egna initiativ i den vanliga skolan, kanske olika privata, eller kooperativa alternativ. Det gäller att inte låsa in sig i ett hörn utan vara öppen också för alternativa skolformer, förskolor, grundskolor och gymnasium dominerade av romer. Man skulle kunna tänka sig skolor i internatform eller på distans. Allt för att möjliggöra en så bred geografisk rekrytering som möjligt. Romska elever i den traditionella skolan skulle kunna få stöd av en sådan skolform inte minst med läroböcker, pedagogik med mera. Nya utbildningsvägar, nya institutioner, nya verksamhetsformer är led i stärkandet av det romska institutionella bygget, vilket är ett måste för att romernas delaktighet i det svenska samhället ska bli verklighet.

Av världens uppemot 30 - 40 miljoner romer finns kanske 20 miljoner i Europa och av dem två tredjedelar i dess östra del. Rumänien har alltid haft den största romska befolkningen i Europa. Om man också innefattar grupper som Dom och Lom skulle antalet romer och närbesläktade grupper öka kraftigt.

Antalet rumänska romer uppskattas till 1,5 miljoner. I Bulgarien lever cirka 600 000, i Ungern omkring 500 000 romer. I f.d. Jugoslavien bodde före kriget minst en miljon romer. 1999 uppskattade myndigheter att 20 000-25 000 personer med romsk bakgrund levde i Sverige medan verkligheten var att det levde ca 60 - 70 000 romer i landet. Av dem utgör de svenska romerna omkring 3 000. Majoriteten av den romska befolkningen i Sverige utgörs i dag av så kallade resande (sinti) romer strax därefter följer utomnordiska och nyanlända romer.

Till romerna räknar många även de resande, som förr kallades tattare. I dag räknas gruppen officiellt också till romerna och antalet är uppskattningsvis 20 000 personer. Totalt uppgår antalet romer i Sverige i dag till mellan 55 000-60 000 personer medan verklighets siffran är över 100 000.

Information hämtad från romska organisationer, och romerna själva.

Uppskattningsvis det finns cirka 60 olika dialekter av språket romanés (romani, romani chib). ROMANÉS är ett talspråk som anses härstamma från ur-sanskriten från 900- talet e.Kr. Ofta delar man upp Europas romer i två större språkgrupper VLAK och SINTI. Vlak-dialekten talas främst av de östeuropeiska romerna, sinti talas av de västeuropeiska. Undantaget är KALÉ-ROMERNA i Finland. Deras dialekt mest påminner om de västeuropeiska dialekterna. Minoriteten i Sverige och annorstädes heter romer. Termen zigenare upplevs förnedrande.

ROMSKA GRUPPER I SVERIGE:

• Finska ( svenska) – kalé romer
• Svenska –kalderash romer
• Resande ( sinti ) romer
• Utomnordiska romer – lovara och kalderash
• Nyanlända romer – arli

Exempel på låneord från romanés till svenska

• Tjai = i svenskans tjej, flicka
• Sov = i svenskans sova
• Kartin= i svenskans gardin
• Much= i svenskans mucka
• Kerr = i svenskans kirra fixa
• Tjabo = i svenskans tjabo pojke
• Dilipe dinalo/Pucko= i svenskan pucko = dum
• Louvo= i svenskan lovor peng
• Dzuklo= i svenska jycke

Hans-Erik Hermansson